sixbillionsecrets

lämnades på trappsteget in till deras nya liv
mållös och utan skor stod hon och knackade på
känslan av tomhet fyllde henne från den knytnävesstora muskeln som sas innehålla en hel livstid med kärlek
ut i saltsmakande vätska i hennes klarblåa ögon
tårarna pressades ut och frätte sönder hennes insida

tomheten spred sig som en pest genom kroppen och fingertopparna föll mot marken
hennes knän gav sakta vika och skakade till innan de mötte betongtrappan med en duns







hon visste att han visste saker som behövde hända, som en kedjereaktion.
men bilden av det färdiga porträttet var sedan länge redan målat
hon hade sett det och vägen dit men förbarmade sig över att hon jämt hade så bråttom
hon kunde knappt bärga sig
i ren frustration till sig själv hade hon tidigare gett sig ut på en intern pilgrimsfärd för att påskynda processen
och främst för att sluta vänta utan att leva här och nu

men suget i henne hade dragit henne mot målet som en värmesökande missil.
allt hon letade efter var hans pumpande muskel.

men nu var det dags igen
att inse att det är för tidigt eller försent
hur det än blir.


http://lyssnainte.blogg.se